Efter att ha pratat med CDPF sa visade det sig att de fortfarande inte hade fatt klartecken fran den mongoliska tullen vilket saklart kandes lite trist, men de ringde Radda Barnen och kollade med dem om jag skulle kunna komma forbi och besoka deras projekt men aven dar sa visade det sig att det skulle ta ett par dagar att ordna.
I denna besvikelse sa tog jag mig tillbaka till mitt Hostel med langsama steg, val dar motte jag tva irlandskor som fragade om jag ville med ut och ata for att senare "do Ulaanbaatar!" men i samma veva motte jag aven 3 galna spanjorer (okej en var fran Katalonien) som fragade glatt om jag ville hanga med till Gobioknen.
-Ja festa och ata mat kan man lika garna gora hemma tankte jag sa jag slangde ner lite klader i min vaska och 20 min senare satt vi i vad vi trodde skulle vara en 4 hjulsdriven jeep, men som visade sig vara en minibuss som hade "nagra" ar pa nacken.
Efter att ha lamnat Ulaanbaatar bakom oss och akt atskilliga timmar sa sager var guide att vagen kommer snart att bli lite samre, tanken slog mig att ja det kan nog inte vara varre an Kazakhstan.
Vagen var val nagot planare men de var inte langt ifran den Kazakhiska standarden. Kanslan av att aka i den minibussen kan nog jamforas med kanslan av att befinna sig i en tvattmaskin, for 7 timmar senare var vi hyfsat omtummlade.
For att summera tredagars trippen sa spenderade vi natterna i traditionella gerts (rysk. yurt) vilket ar "typ" mongoliska talt. Pa dagarna skumpade vi runt atskilliga timmar i var minibuss foljt av nagra timmar spenderades pa kamelryggar och annu fler timmar pa hast. Kan saga att efter det sa var vara arslen inte i var basta form men skoj var det, kamelerna var dock lite sega for det var svart att fa dem till att galoppera.
Val tillbaka i Ulaanbaatar sa upptackte jag till min forskrackelse att mitt talt var borta! Jag irrade runt pa hostelet mitt i natten sokandes i varje vra efter mitt talt men varken jag eller nattpersonalen fann nagot. De bad mig att prata med agaren dagen efter vilket jag gjorde direkt nar han anlande vilket var runt 6.30 (var svart att sova, tankarna irrade runt -inte nu igen!)
Sa jag konfronterade honom och var smatt upprord och hann bade hota med att jag skulle ga till polis och ambassad innan han hade oppnat munnen (kan proceduren nu efter Kazakhstan) men han forklarde lugnt att de kanske var sa att nagon av guiderna tagit fel och trott eller ej sa var inte taltet stuelt for efter nagra samtal visade det sig att taltet var pa vag ut i oknen och i skrivande stund sa skall de komma tillbaka pa eftermiddagen vilket ar om ca 7 timmar, sa nu hoppas jag verkligen att Idr'e (han som ager stallet) har ratt for jag har inte mycket tid att spela med for flyget lyfter 07.55 imorgon!
Summa sumarum sa hander det mycket pa bara ett par dagar och bilen kommer jag inte hinna kora tillbaka men det kanns som att det kvittar nu for jag har haft nog med aventyr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ha ha, fan vad coolt att du fick ett riktigt "bonus adventure" där på slutet! Själv har man badat i havet och käkat massor med svensk (nåja, italiensk om man skall vara petig...) mat. Synd på tältet, men får hoppas att det återfinns.
Vi ses i E-tuna om ett par veckor antar jag.
-Urban
Grattis Martin och Urban att ni lyckades genomföra denna långa och spännande resa till mongoliet i er polo -88 på dessa dåliga vägar.Ni har säkert mycket att berätta om vad ni har varit med om.Välkommen hem på tisdag Martin.
Vi möts på Gideå flygplats Kl 19:00
Maths
Skicka en kommentar